dänga

Svenska

Verb

Böjningar av dänga	Aktiv	Passiv
Infinitiv	dänga	dängas
Presens	dänger	dängs (dänges)
Preteritum	dängde	dängdes
Supinum	dängt	dängts
Imperativ	däng	–
Particip
Presens	dängande, dängandes
Perfekt	dängd

dänga

1. (vardagligt) slå, smälla till, banka på

   Morsan blev så arg att hon dängde näven i bordet.

2. (vardagligt) slå i match eller tävling

   Vi kommer att dänga er i fotboll så det bara stänker om det.

Substantiv

Böjningar av dänga	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	dänga	dängan	dängor	dängorna
Genitiv	dängas	dängans	dängors	dängornas

dänga

1. hit, landsplåga; låt som har bitit sig fast i folks sinnen

   Besläktade ord: däng