cymbal

Svenska

Substantiv

Böjningar av cymbal	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	cymbal	cymbalen	cymbaler	cymbalerna
Genitiv	cymbals	cymbalens	cymbalers	cymbalernas

cymbal u

1. ett slagverksinstrument som består av en tunn rund metallskiva som antingen anslås med en trumpinne, eller som slås samman med en annan cymbal

   Synonymer: bäcken

   Sammansättningar: crashcymbal, ridecymbal

2. (musikinstrument, ålderdomligt) ett slags klockspel
3. (musikinstrument, ålderdomligt) hackbräde, cittra

   Hela rummet, med sorgliga målningar beklätt, vittnade om min saknad, och en cymbal med några fåglar voro här de endaste glädjetecknen.

4. (musikinstrument, ålderdomligt) cembalo, klavecin

Etymologi: Belagt i språket sedan 1541. Av grekiska κύμβαλον (kýmbalon).

Översättningar

slagverksinstrument

• bokmål: cymbal
• danska: bækken ^(da) n
• engelska: cymbal ^(en)
• franska: cymbale ^(fr)
• tyska: Becken ^(de)

Bokmål

Substantiv

cymbal

1. cymbal

Engelska

Substantiv

Böjningar av cymbal	Singular	Plural
Nominativ	cymbal	cymbals
Genitiv	cymbal's	cymbals'

cymbal

1. cymbal

   Homofoner: symbol