bluffstopp

Svenska

Substantiv

Böjningar av bluffstopp	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bluffstopp	bluffstoppet
Genitiv	bluffstopps	bluffstoppets

bluffstopp

1. ett kortspel där spelarna försöker bli av med kort genom att spela dem i en gemensam hög, med möjlighet att bluffa för att undvika att ta upp kort från högen

   2005: Nu läggs de värsta korten på bordet (SvD):

   Visst minns även jag regniga sommarlov när vi spelade bluffstopp tills vi lärt oss ljuga [...]

   Etymologi: Belagt sedan 1947.