blingbling

Svenska

Substantiv

Böjningar av blingbling	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	blingbling	blingblinget
Genitiv	blingblings	blingblingets

blingbling

1. (vardagligt) pråliga glimmande smycken

   2004: Antecknat, Elverket/Natalia Kazmierska: Omkörning i klasskön (Expressen):

   Hon snackar skiten ur Birros statarromantik och säger att förortsbor mest drömmer om blingbling.

   Varianter: bling-bling, bling

   Etymologi: Från engelska bling bling.

   Jämför: bjäfs, prål

Översättningar

pråliga glimmande smycken

• danska: blingbling
• engelska: bling bling ^(en), bling ^(en)
• franska: bling-bling ^(fr) m, clinquant ^(fr), tape-à-l’œil ^(fr)
• nederländska: blingbling ^(nl) m
• spanska: blin-blin
• tyska: Bling-Bling ^(de) n

Danska

Substantiv

blingbling

1. blingbling