Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av smycke  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ smycke smycket smycken smyckena
Genitiv smyckes smyckets smyckens smyckenas

smycke n

  1. föremål som placeras på en person, ofta /kedja/ runt halsen, /ring/ runt en arm eller /ring/ runt ett finger, i dekorativt syfte
    Besläktade ord: smycka
    Sammansättningar: armsmycke, bensmycke, bronssmycke, diamantsmycke, guldsmycke, halssmycke, hängsmycke, silversmycke, smyckekonst, smyckekonstnär, smyckesamling, smyckeskrin, smyckesmed, smyckesmide, smyckesten

Översättningar redigera