blick

Svenska

Substantiv

Böjningar av blick	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	blick	blicken	blickar	blickarna
Genitiv	blicks	blickens	blickars	blickarnas

blick

1. målmedvetet åtstadkommen vridning av ögonen för att se något; riktning motsatt till den riktning som i ögonen fallande ljuset kommer ifrån

   Besläktade ord: blicka

   Sammansättningar: (ett) ögonblick, (en) inblick, (en) överblick, blickstilla

   Grammatik: Ordet "blick" ger upphov till sammansättningen "ögonblick" som bryter mot regeln att sammansättningar följer grundordets böjningsmönster.

Översättningar

målmedvetet åtstadkommen vridning av ögonen för att se något

• bosniska: pogled m
• danska: blik
• engelska: look ^(en), glance ^(en), gaze ^(en)
• finska: katse ^(fi)
• italienska: occhiata ^(it) f, sguardo ^(it) m, vista ^(it) f
• japanska: 見ること, 眺めること
• nederländska: blik ^(nl) mf
• polska: spojrzenie ^(pl) n, mrugnięcie ^(pl) n
• tyska: Blick ^(de) m