blankofullmakt

Svenska

Böjningar av blankofullmakt	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	blankofullmakt	blankofullmakten	blankofullmakter	blankofullmakterna
Genitiv	blankofullmakts	blankofullmaktens	blankofullmakters	blankofullmakternas

blankofullmakt

bemyndigande för någon att i ett ärende handla helt efter eget gottfinnande
Besläktade ord: blanko, in blanko

Varianter: blancofullmakt