Wikipedia har en artikel om:
ärende (juridik)

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av ärende  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ärende ärendet ärenden ärendena
Genitiv ärendes ärendets ärendens ärendenas

ärende

  1. avgränsad (mindre) uppgift som uträttas på annan plats
    Jämför: uppdrag
  2. (juridik, samhällsvetenskap) fråga, fall eller mål som tas upp till behandling
    Åtta ärenden fanns på dagordningen.
    Sammansättningar: asylärende, befordringsärende, domstolsärende, försäkringsärende, lagstiftningsärende, personalärende, ärendehandling, ärendehantering
 
Etymologi: Av fornsvenska ærande, ærende.

Översättningar

redigera