blåneger

Svenska

Substantiv

Böjningar av blåneger	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	blåneger	blånegern	blånegrer	blånegrerna
Genitiv	blånegers	blånegerns	blånegrers	blånegrernas

blåneger

1. (nedsättande) person med (mycket) mörk, nästan helt svart hy, i regel från Centralafrika

   Etymologi: Efterledet "neger" från spanska negro, i sin tur från latinska niger. Förledet "blå" troligen från fornnordiska med betydelsen "mörk", se även Blåland.