Svenska

redigera
Böjningar av besudla  Aktiv Passiv
Infinitiv besudla besudlas
Presens besudlar besudlas
Preteritum besudlade besudlades
Supinum besudlat besudlats
Imperativ besudla
Particip
Presens besudlande, besudlandes
Perfekt besudlad

besudla

  1. smutsa ner något, särskilt i symbolisk eller moralisk betydelse
    1843: En dagbok, Fredrika Bremer:
    Flora afbröt honom här genom en ström af ord och uttryck, med hvilka jag ej vill besudla mitt papper.
    1873: Lärobok i kemien (veckotidning), Jacob Berzelius:
    Gallan dödade foglar, då de sårades af den dermed besudlade knifspetsen.
    1966: Vals i tango, Povel Ramel:
    Lägg nu armen om min runda hals madame, men försiktigt så ni ej besudlar kragen.
    Ett eventuellt grekiskt utträde skulle besudla det blankpolerade EU-projektets fasad.
    Etymologi: Sedan 1620 av tyska besudeln med samma betydelse, till sudeln ”söla ned; sudda; slarva”, av Sud ”avkok”. Se även be- och sudla.
    Synonymer: befläcka, smutsa (ner), skita (ner), vanhedra, vanhelga, vanära
    Besläktade ord: besudlande, besudling
    Jämför: smutskasta

Översättningar

redigera