besudla
Svenska
redigeraVerb
redigeraBöjningar av besudla | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | besudla | besudlas |
Presens | besudlar | besudlas |
Preteritum | besudlade | besudlades |
Supinum | besudlat | besudlats |
Imperativ | besudla | – |
Particip | ||
Presens | besudlande, besudlandes | |
Perfekt | besudlad | |
besudla
- uttal: bä'su:dla
- smutsa ner något, särskilt i symbolisk eller moralisk betydelse
- 1843: En dagbok, Fredrika Bremer:
- Flora afbröt honom här genom en ström af ord och uttryck, med hvilka jag ej vill besudla mitt papper.
- Flora afbröt honom här genom en ström af ord och uttryck, med hvilka jag ej vill besudla mitt papper.
- 1873: Lärobok i kemien (veckotidning), Jacob Berzelius:
- Gallan dödade foglar, då de sårades af den dermed besudlade knifspetsen.
- Gallan dödade foglar, då de sårades af den dermed besudlade knifspetsen.
- 1966: Vals i tango, Povel Ramel:
- Lägg nu armen om min runda hals madame, men försiktigt så ni ej besudlar kragen.
- Lägg nu armen om min runda hals madame, men försiktigt så ni ej besudlar kragen.
- Ett eventuellt grekiskt utträde skulle besudla det blankpolerade EU-projektets fasad.
- Etymologi: Sedan 1620 av tyska besudeln med samma betydelse, till sudeln ”söla ned; sudda; slarva”, av Sud ”avkok”. Se även be- och sudla.
- Synonymer: befläcka, smutsa (ner), skita (ner), vanhedra, vanhelga, vanära
- Besläktade ord: besudlande, besudling
- Jämför: smutskasta
- 1843: En dagbok, Fredrika Bremer: