barnpojke

Svenska

Substantiv

Böjningar av barnpojke	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	barnpojke	barnpojken	barnpojkar	barnpojkarna
Genitiv	barnpojkes	barnpojkens	barnpojkars	barnpojkarnas

barnpojke

1. ung pojke anställd i hushåll med barnpassning som huvuduppgift

   För ovanlighetens skull hade familjen anställt en barnpojke, och inte en barnflicka som i så många andra familjer.

   Antonymer: barnflicka

Översättningar

ung pojke anställd i hushåll med barnpassning som huvuduppgift

• engelska: manny ^(en)