Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av bäddning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bäddning bäddningen bäddningar bäddningarna
Genitiv bäddnings bäddningens bäddningars bäddningarnas

bäddning

  1. det att bädda, att ordna en säng (bädd), en ordnad bädd
  2. (militärt) bädd (underlag, platta) under en kanon
    1913: Nordisk familjebok:
    Genom dessa hjulbälten ha bäddningarna blifvit öfverflödiga, och en modern 21—27 cm. mörsare, eller haubits, som den numera oftare kallas, kan därför liksom hvarje annan fältpjäs ställas på naturliga marken.
  3. (sjöfart) bädd under lasten i botten av ett fartyg