avdöma

Svenska

Verb

Böjningar av avdöma	Aktiv	Passiv
Infinitiv	avdöma	avdömas
Presens	avdömer	avdöms (avdömes)
Preteritum	avdömde	avdömdes
Supinum	avdömt	avdömts
Imperativ	avdöm	–
Particip
Presens	avdömande, avdömandes
Perfekt	avdömd

avdöma

1. besluta, döma (om en sak) i domstol

   Den stora rättegången avdömdes på ett sätt, som tvingade honom att utbetala en stor penningesumma.

   Jag misstänker även jag, att icke någon är av ett så fint och skärpt snille, att han kan urskilja, vad själen är och hurudan hon är; varföre jag avdömer, att hos den, som vill framleta henne, nötes snillets finhet med överflödiga saker.

   Användning: Man dömer en person (till ett straff), man utdömer ett straff, man avdömer ett mål, en sak, en rättegång.

   Se även tesaurus: Domstolsförhandling, Lagskipning

Översättningar

besluta, döma (om en sak) i domstol

• tyska: verurteilen ^(de)