döma
Svenska
redigeraVerb
redigeraBöjningar av döma | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | döma | dömas |
Presens | dömer | döms (dömes) |
Preteritum | dömde | dömdes |
Supinum | dömt | dömts |
Imperativ | döm | – |
Particip | ||
Presens | dömande, dömandes | |
Perfekt | dömd |
döma
- (juridik) avgöra huruvida någon har begått ett visst brott eller inte, och därmed bestämma lämpligt straff
- Hon dömdes till sju års fängelse för mord.
- (sport) vara domare
- göra bedömning
- Döm honom inte förrän du träffat honom!
- Etymologi: Av fornsvenska dø̄ma, av urgermanska *dōmijaną (”döma”), dōmaz (”dom”), motsvarande svenska dom + verbsuffixet -a med omljud. Jämför älvdalska dyöma, danska dømme, bokmål dømme, nynorska døma, døme, dømma, dømme, isländska dæma, färöiska døma, gotiska 𐌳𐍉𐌼𐌾𐌰𐌽 (dōmjan), engelska deem, lågskotska deme, nordfrisiska dema, nederländska doemen och afrikaans doem.
- Besläktade ord: bedöma, dom, domare, dömd, domslut, tilldöma
Översättningar
redigerabestämma straff
avgöra poäng