Konjugation för anspringen 

Hjälpverb: sein

Infinitiv anspringen
Presensparticip anspringend
Perfektparticip angesprungen
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich springe an du springst an er, sie, es springt an
Plural wir springen an ihr springt an sie springen an
Preteritum Singular ich sprang an du sprangst an er, sie, es sprang an
Plural wir sprangen an ihr sprangt an sie sprangen an
Imperativ
Singular - spring!, springe an! -
Plural - springt an! springen Sie an!
Konjunktiv I
Presens Singular ich springe an du springest an er, sie, es springe an
Plural wir springen an ihr springet an sie springen an
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich spränge an du sprängest an er, sie, es spränge an
Plural wir sprängen an ihr spränget an sie sprängen an

Not:

betydelse 2 används bara i tredje person

anspringen

  1. hoppa upp
  2. (motor) starta, komma i gång