anbringa
Svenska redigera
Verb redigera
| Böjningar av anbringa | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | anbringa | anbringas |
| Presens | anbringar | anbringas |
| Preteritum | anbragte, anbringade | anbragtes, anbringades |
| Supinum | anbragt, anbringat | anbragts, anbringats |
| Imperativ | anbringa | – |
| Particip | ||
| Presens | anbringande, anbringandes | |
| Perfekt | anbragd, anbringad | |
- (dödform) framföra[1]
- (dödform) tillbringa[1]
- (dödform) åvägabringa[1]
- (formellt, vanligt inom teknikspråk) fästa, fastsätta; applicera, placera
- Genom att anbringa en så kallad sågtand med stallfena på var vinge kunde tippstallarna omintetgöras.
- Gördlad ammunition har en utstående ring kallad gördel anbringad kring sig som tar emot räfflingen i eldrör.
- Drivladdningen i en krutraket (krutraketmotorn) består av fast drivämne i form av krut som är centralt anbringat längs raketens innandöme med utsläpp i basen.
- Startraketer anbringades på planet för att korta ner startsträckan.
- Ett fint smink anbragtes på de bleka kinderna.
- Stavning: Tidigare även böjt som anbrakt.
- Besläktade ord: anbringande