Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av Arne 
neutrum Singular
Nominativ Arne
Genitiv Arnes

Arne

  1. ett mansnamn
    Etymologi: Av fornsvenska Arne, av fornnordiska Arni, en kortform till tvåledade mansnamn som börjar på Arn-/Arin-/Ærin-/Ærn-., med betydelsen "örn". Namnleden har också föreslagits vara identiska med fornnordiska arinn (fornsvenska ærin, "härd").[1]

Bokmål redigera

Substantiv redigera

Böjningar av Arne 
Singular
Nominativ Arne
Genitiv Arnes

Arne

  1. ett mansnamn[2]

Finska redigera

Interjektion redigera

Arne

  1. (bokstavering) bokstaven A (gement: a) i tavausaakkoset, det finska bokstaveringsalfabetet

Substantiv redigera

Arne

  1. ett mansnamn
    Användning: I Finland vanligast med dubbeltecknat A-ljud: Aarne.

Källor redigera

  1. Peterson, Lena: Nordiskt runnamnslexikon. Femte reviderade upplagan (2007).
  2. Statistisk sentralbyrå: Mest brukte jentenavn. 1880-2020 Läst 2021-02-16. Namnet Arne var det allra populäraste pojknamnet i Norge under åren 1911-1935, och kom att hålla kvar sig bland de tio populäraste pojknamnen till år 1957.