שבת

Hebreiska

Substantiv

שַׁבָּת (shabát) f

1. (judendom) sabbat
2. lördag

Verb

שַׁבָּת (shabát)

1. vila, upphöra med arbete
2. strejka

Besläktade ord: שְׁבִיתָה (sh'vitá)

Jiddisch

Substantiv

שבת (shabes) m

• uttal: /ˈʃa.bəs/

1. (judendom) sabbat
2. lördag

Etymologi: Av hebreiska שַׁבָּת (shabát).

Fraser: אַ גוטן שבת (a gutn shabes), גוט שבת (gut shabes)

Besläktade ord: שבתדיק (shabesdik)