Uttal: Jiddisch

redigera

Denna sidan visar hur Wiktionarys uttalsangivelser för uppslagsord på jiddisch anges med internationella fonetiska alfabetet (IPA). Det finns flera dialekter för jiddisch, men vanligen följer ordböcker det av YIVO (Yidisher Visnshaftlekher Institut, "judiska vetenskapliga institutet") framtagna standarduttalet. Detta uttal är i mångt och mycket baserat på den talade jiddischen i trakten av Litauen, så kallad litvish. Tabellen nedan visar YIVO:s standarduttal. I Sverige talar många en dialekt som påminner mer om den med rötter i Polen, så kallad poylish. Uppslag på Wiktionary med uttalsangivelser för jiddisch har därför goda skäl till att inkludera den polska dialekten vid sidan av YIVO, även om deras transkribering alltid ska följa YIVO-standard.

Jiddisch med standardiserat uttal

redigera
Konsonanter
IPAExempelSvensk motsvarighet
/b/ ב: באַר (bar) boll
/d/ ד: דאָס (dos)dag
/d͡z/ דז: האַלדז (haldz)dz
/d͡ʒ/ דזש: דזשוכע (dzhukhe)som engelska jazz
/f/ פֿ: פֿאַר (far)fin
/ɡ/ ג: גוט (gut)gam
/h/ האָר (hor)hej
/j/ י: יאָר (jor) jul
/k/ ק: קאַץ (kats)kam
/ɫ/ ל: ליד (lid)engelska call
/m/ מ: מויז (moyz)mal
/n/ נ: ניין (neyn)näsa
/ŋ/[1] צונג (tsung)ng
/p/ פּ: פּויק (poyk)påk
/ʁ/ ר: רעדן (redn)skorrande R
/s/ ס: סידור (sider)sten
/ʃ/ ש: שיר (shir)känsla
/t/ ט: טאָג (tog)tack
/t͡s/ צ: צאָן (tson)plats
/t͡ʃ/ טש: טשאָלנט (tsholnt)kvarts
/v/ וו: וואָס (vos)varg
/χ/ כ: כאָטש (khotsh)sked
/ʎ/ מיליאָן (milion)miljon
/z/ ז: זאָגן (zogn)som en surrande bi: bzzz
/ʒ/ זש: זשאַבע (zshabe)som i engelska leisure
Betoning
/ˈ/  : אייזל (eyzl, /ˈɛɪ̯zl̩/)
Vokaler
IPAExempelSvensk motsvarighet
Monoftonger
/a/ אַ: אַקסל (aksl)kavat
/ɛ/ ע: עסן (esn)fest, gäst
/ɪ/ י: איבער (iber)minne
/ɔ/ אָ: אָרעם (orem)trolla
/ʊ/ ו: אונדז (undz)skjorta
Diftonger
/aɪ̯/ ײַ: דרײַ (dray)kavaj
/ɛɪ̯/ יי: בייגל (beygl)okej
/ɔɪ̯/ וי: בויך (boykh)skoj
Reducerade vokaler
/ə/ ע: געזאָגט (gezogt)berätta
/l̩/ ל: אייזל (eyzl)som engelska bottle
/n̩/ ן: רעדן (redn)som engelska button eller norrländska fotn ("foten")

Translitterering

redigera

Jiddisch kan translittereras till latinska bokstäver på flera olika sätt. Det vanligaste att se internationellt är den av YIVO utarbetade standarden. Parallellt förekommer två inhemska system i Sverige, närmare anpassade till de språkljud som bokstäverna motsvarar i svenskan. Translitterering av ord inlånade från hebreiska/arameiska stavas inte för jiddisch fonetiskt, och undantages denna tabell. Dess utom bör anmärkas att personnamn ofta har flera olika sätt att skrivas med latinska bokstäver, där det skiljer sig åt mellan namnbärare vilken stavning med latinska bokstäver som man använder sig av.

Alef-beys / Alef-beis / Alef-bejs
BokstavIPAYIVO-standardTeckennamn YIVOMegilla förlagTeckennamn MegillaPodium förlagTeckennamn Podium
א--shtumer alef----
אַaapasekh alefapasech alefapasech alef
אָɔokomets alefo-o-
בbbbeysbbeisbbejs
בֿvvveysvveisvvejs
גgggimlg-g-
דdddaledd-d-
דזʣdzdaled-zayendzdaled-zaiendzdaled-zajen
דזשʤdzhdaled-zayen-shindzhdaled-zaien-shindzhdaled-zajen-shin
הhhheyhheihhej
וʊuvovu-u-
וּʊumelupm vovu-u-
װ, וו[2]vvtsvey vovnvsvei vovnvtsvej vovn
ױ, וי[3]ɔjoyvov-yudoivov-judojvov-jud
זzzzayenzzaienzzajen
זשʒzhzayen-shinzhzaien-shinzzajen-shin
חxkhkheschcheschches
טxttest-t-
טשʧtshtes-shintsh-tsh-
יiiyudijudijud
יִiikhirek-yudichirek-judichirek-jud
י (före vokal)jyyudjjudjjud
יִ (före vokal)jykhirek-yudjchirek-judjchirek-jud
ײ, יי[4]ɛjeytsvey yudneitsvei judnejtsvej judn
ײַajaypasekh tsvey yudnaipasech tsvei judnajpasech tsvej judn
כּkkkofk-k-
כxkhkhofchchofchchof
ךxkhlanger khofchlanger chofchlanger chof
לl, ʎllamedl-l-
מmmmemm-m-
םmmshlos memm-m-
נnnnunm-m-
ןn, ŋ, mnlanger nunm-m-
סsssamekhssamechssamech
עɛeayeneaieneajen
פּpppeyepeiepej
פֿ, פ[5]fffeyffeiffej
ףfflanger feyflanger feiflanger fej
צʦtstsadekts-ts-
ץʦtslanger tsadekts-ts-
קkkkufk-k-
רʀrreyshrreishrrejsh
שʃshshinsh-sh-
שׂsssins-s-
תּtttoft-t-
תsssofs-s-

Dialektala skillnader

redigera

Vokaler

redigera
Vokalfonem hos olika dialekter
Standardiserad (YIVO)västlig [6]poylish [7]ukraynish [8]litvish[9]Germanska exempelSemitiska exempel
VokalTranslitt.IPA
אַaaaaɔaוואַלד (vald)גנבֿ (ganef)
אָoɔɔɔɔאָבער (ober)סוד (sod)
uדאָ (do, "då"))כּשר (kosher)
וuʊʊɪɨʊגוט (gut)חופּה (khupe)
iבוך (bukh)פּורים (purem)
יiɪɪɪɨɪזילבער (zilber)גבור (giber)
iבריוו (briv)מדינה (medine)
עeɛɛɛɛɛעסן (esn)אמת (emes)
ɛɪ̯ɛɪ̯~iלעבן (lebn)בגד (beged)
ויoyɔɪ̯oː~oʊ̯~aʊ̯ɔɪ̯ɔɪ̯ɛɪ̯גרויס (groys)עולם (oylem)
בוים (boym)
oʊ̯oː~oʊ̯oʊ̯~ɔɪ̯~uɔɪ̯הויז (hoyz)גוי (goy)
ייeyɛɪ̯aɪ̯ɛɪ̯ɛɪ̯פֿריילעך (freylekh)חן (kheyn)
פֿלייש (fleysh)
ײַayaɪ̯aɪ̯aaɪ̯שנײַדער (shnayder)חייל (khayel)

Källor

redigera
  1. [ŋ] är inte ett separat fonem utan en allofon till /n/ i del fall det följs av ett /k/ eller/ɡ/.
  2. På svenska Wiktionary använder vi inte dubbeltecknet, utan skriver ut två enkla vov: וו
  3. På svenska Wiktionary använder vi inte dubbeltecknet, utan skriver ut vov jud med sina respektive tecken: וי
  4. På svenska Wiktionary använder vi inte dubbeltecknet, utan skriver ut två jud-tecken: יי
  5. På svenska Wiktionary skriver vi alltid ut markeringen ovanför fey. Det förekommer även på jiddisch att man utelämnar makron ovanför fey.
  6. Västlig: Västjiddisch
  7. Poylish, central jiddisch
  8. Ukraynish, sydöstlig jiddisch
  9. Litvish, nordöstlig jiddisch
  • Jacobs, Neil G. (2005) Yiddish: A Linguistic Introduction. Cambridge University Press. ISBN 0-521-77215-X.