Denna sidan visar hur Wiktionarys uttalsangivelser för uppslagsord på jiddisch anges med internationella fonetiska alfabetet (IPA). Det finns flera dialekter för jiddisch, men vanligen följer ordböcker det av YIVO (Yidisher Visnshaftlekher Institut, "judiska vetenskapliga institutet") framtagna standarduttalet. Detta uttal är i mångt och mycket baserat på den talade jiddischen i trakten av Litauen, så kallad litvish. Tabellen nedan visar YIVO:s standarduttal. I Sverige talar många en dialekt som påminner mer om den med rötter i Polen, så kallad poylish. Uppslag på Wiktionary med uttalsangivelser för jiddisch har därför goda skäl till att inkludera den polska dialekten vid sidan av YIVO, även om deras transkribering alltid ska följa YIVO-standard.
Jiddisch kan translittereras till latinska bokstäver på flera olika sätt. Det vanligaste att se internationellt är den av YIVO utarbetade standarden. Parallellt förekommer två inhemska system i Sverige, närmare anpassade till de språkljud som bokstäverna motsvarar i svenskan. Translitterering av ord inlånade från hebreiska/arameiska stavas inte för jiddisch fonetiskt, och undantages denna tabell. Dess utom bör anmärkas att personnamn ofta har flera olika sätt att skrivas med latinska bokstäver, där det skiljer sig åt mellan namnbärare vilken stavning med latinska bokstäver som man använder sig av.
Alef-beys / Alef-beis / Alef-bejs
| Bokstav |
IPA |
YIVO-standard |
Teckennamn YIVO |
Megilla förlag |
Teckennamn Megilla |
Podium förlag |
Teckennamn Podium
|
| א |
- |
- |
shtumer alef |
- |
- |
- |
- |
|
| אַ |
a |
a |
pasekh alef |
a |
pasech alef |
a |
pasech alef |
|
| אָ |
ɔ |
o |
komets alef |
o |
- |
o |
- |
|
| ב |
b |
b |
beys |
b |
beis |
b |
bejs |
|
| בֿ |
v |
v |
veys |
v |
veis |
v |
vejs |
|
| ג |
g |
g |
giml |
g |
- |
g |
- |
|
| ד |
d |
d |
daled |
d |
- |
d |
- |
|
| דז |
ʣ |
dz |
daled-zayen |
dz |
daled-zaien |
dz |
daled-zajen |
|
| דזש |
ʤ |
dzh |
daled-zayen-shin |
dzh |
daled-zaien-shin |
dzh |
daled-zajen-shin |
|
| ה |
h |
h |
hey |
h |
hei |
h |
hej |
|
| ו |
ʊ |
u |
vov |
u |
- |
u |
- |
|
| וּ |
ʊ |
u |
melupm vov |
u |
- |
u |
- |
|
| װ, וו[2] |
v |
v |
tsvey vovn |
v |
svei vovn |
v |
tsvej vovn |
|
| ױ, וי[3] |
ɔj |
oy |
vov-yud |
oi |
vov-jud |
oj |
vov-jud |
|
| ז |
z |
z |
zayen |
z |
zaien |
z |
zajen |
|
| זש |
ʒ |
zh |
zayen-shin |
zh |
zaien-shin |
z |
zajen-shin |
|
| ח |
x |
kh |
khes |
ch |
ches |
ch |
ches |
|
| ט |
x |
t |
tes |
t |
- |
t |
- |
|
| טש |
ʧ |
tsh |
tes-shin |
tsh |
- |
tsh |
- |
|
| י |
i |
i |
yud |
i |
jud |
i |
jud |
|
| יִ |
i |
i |
khirek-yud |
i |
chirek-jud |
i |
chirek-jud |
|
| י (före vokal) |
j |
y |
yud |
j |
jud |
j |
jud |
|
| יִ (före vokal) |
j |
y |
khirek-yud |
j |
chirek-jud |
j |
chirek-jud |
|
| ײ, יי[4] |
ɛj |
ey |
tsvey yudn |
ei |
tsvei judn |
ej |
tsvej judn |
|
| ײַ |
aj |
ay |
pasekh tsvey yudn |
ai |
pasech tsvei judn |
aj |
pasech tsvej judn |
|
| כּ |
k |
k |
kof |
k |
- |
k |
- |
|
| כ |
x |
kh |
khof |
ch |
chof |
ch |
chof |
|
| ך |
x |
kh |
langer khof |
ch |
langer chof |
ch |
langer chof |
|
| ל |
l, ʎ |
l |
lamed |
l |
- |
l |
- |
|
| מ |
m |
m |
mem |
m |
- |
m |
- |
|
| ם |
m |
m |
shlos mem |
m |
- |
m |
- |
|
| נ |
n |
n |
nun |
m |
- |
m |
- |
|
| ן |
n, ŋ, m |
n |
langer nun |
m |
- |
m |
- |
|
| ס |
s |
s |
samekh |
s |
samech |
s |
samech |
|
| ע |
ɛ |
e |
ayen |
e |
aien |
e |
ajen |
|
| פּ |
p |
p |
pey |
e |
pei |
e |
pej |
|
| פֿ, פ[5] |
f |
f |
fey |
f |
fei |
f |
fej |
|
| ף |
f |
f |
langer fey |
f |
langer fei |
f |
langer fej |
|
| צ |
ʦ |
ts |
tsadek |
ts |
- |
ts |
- |
|
| ץ |
ʦ |
ts |
langer tsadek |
ts |
- |
ts |
- |
|
| ק |
k |
k |
kuf |
k |
- |
k |
- |
|
| ר |
ʀ |
r |
reysh |
r |
reish |
r |
rejsh |
|
| ש |
ʃ |
sh |
shin |
sh |
- |
sh |
- |
|
| שׂ |
s |
s |
sin |
s |
- |
s |
- |
|
| תּ |
t |
t |
tof |
t |
- |
t |
- |
|
| ת |
s |
s |
sof |
s |
- |
s |
- |
|
Vokalfonem hos olika dialekter
| Standardiserad (YIVO) |
västlig [6] |
poylish [7] |
ukraynish [8] |
litvish[9] |
Germanska exempel |
Semitiska exempel
|
| Vokal |
Translitt. |
IPA
|
| אַ |
a |
a |
a |
a |
ɔ |
a |
וואַלד (vald) |
גנבֿ (ganef)
|
| אָ |
o |
ɔ |
ɔ |
ɔ |
ɔ |
אָבער (ober) |
סוד (sod)
|
| oː |
uː |
u |
דאָ (do, "då")) |
כּשר (kosher)
|
| ו |
u |
ʊ |
ʊ |
ɪ |
ɨ |
ʊ |
גוט (gut) |
חופּה (khupe)
|
| uː |
iː |
i |
בוך (bukh) |
פּורים (purem)
|
| י |
i |
ɪ |
ɪ |
ɪ |
ɨ |
ɪ |
זילבער (zilber) |
גבור (giber)
|
| iː |
iː |
i |
בריוו (briv) |
מדינה (medine)
|
| ע |
e |
ɛ |
ɛ |
ɛ |
ɛ |
ɛ |
עסן (esn) |
אמת (emes)
|
| eː |
ɛɪ̯ |
ɛɪ̯~i |
לעבן (lebn) |
בגד (beged)
|
| וי |
oy |
ɔɪ̯ |
oː~oʊ̯~aʊ̯ |
ɔɪ̯ |
ɔɪ̯ |
ɛɪ̯ |
גרויס (groys) |
עולם (oylem)
|
| aː |
בוים (boym) |
—
|
| oʊ̯ |
oː~oʊ̯ |
oʊ̯~ɔɪ̯~u |
ɔɪ̯ |
הויז (hoyz) |
גוי (goy)
|
| יי |
ey |
ɛɪ̯ |
eː |
aɪ̯ |
ɛɪ̯ |
ɛɪ̯ |
פֿריילעך (freylekh) |
חן (kheyn)
|
| aː |
פֿלייש (fleysh) |
—
|
| ײַ |
ay |
aɪ̯ |
aɪ̯ |
aː |
a |
aɪ̯ |
שנײַדער (shnayder) |
חייל (khayel)
|
- ↑ [ŋ] är inte ett separat fonem utan en allofon till /n/ i del fall det följs av ett /k/ eller/ɡ/.
- ↑ På svenska Wiktionary använder vi inte dubbeltecknet, utan skriver ut två enkla vov: וו
- ↑ På svenska Wiktionary använder vi inte dubbeltecknet, utan skriver ut vov jud med sina respektive tecken: וי
- ↑ På svenska Wiktionary använder vi inte dubbeltecknet, utan skriver ut två jud-tecken: יי
- ↑ På svenska Wiktionary skriver vi alltid ut markeringen ovanför fey. Det förekommer även på jiddisch att man utelämnar makron ovanför fey.
- ↑ Västlig: Västjiddisch
- ↑ Poylish, central jiddisch
- ↑ Ukraynish, sydöstlig jiddisch
- ↑ Litvish, nordöstlig jiddisch
- Jacobs, Neil G. (2005) Yiddish: A Linguistic Introduction. Cambridge University Press. ISBN 0-521-77215-X.
