ågren
Se även Ågren.
Svenska
redigeraSubstantiv
redigera| Böjningar av ågren | |
|---|---|
| utrum | Singular |
| Nominativ | ågren |
| Genitiv | ågrens |
ågren
- (vardagligt) psykiska reaktioner såsom oro, ångest, rädsla och skam i samband med en baksmälla
- 2007 (18 nov): Forumet Familjeliv, Signaturen "Tjockomammut":
- Nu sitter jag här med världens ågren när jag tänker på all skit som mitt barn får i sig.
- Nu sitter jag här med världens ågren när jag tänker på all skit som mitt barn får i sig.
- Vanliga konstruktioner: få ågren, ha ågren
- Etymologi: Omtvistat ursprung. Enligt Nationalencyklopedins Ordbok är ordet bildat till släktnamnet Ågren och använt sedan 1960-talet,[1] medan det i Ordens ursprung hävdas att ordet är belagt i skrift sedan 1920-talet, också med varianterna pastor Ågren, herr Ågren eller ågrenare med samma betydelse. I Ordens ursprung sägs att ordet bildats som anagram till ånger, eller kommer från efternamnet på en försupen Lundastudent, Tage "Dus" Ågren (1877-1965).[2]
- 2007 (18 nov): Forumet Familjeliv, Signaturen "Tjockomammut":
Översättningar
redigeraKällor
redigera- ↑ Nationalencyklopedins ordbok: "ågren", läst 2014-01-18 (kräver betald inloggning)
- ↑ Ordens ursprung: "ågren", s. 399. Bo Bergman. Wahlström & Widstrand. 2007. ISBN 978-91-46-21370-3.