ärkehertig

Svenska

Substantiv

Böjningar av ärkehertig	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ärkehertig	ärkehertigen	ärkehertigar	ärkehertigarna
Genitiv	ärkehertigs	ärkehertigens	ärkehertigars	ärkehertigarnas

ärkehertig

1. prins av det habsburgska kejsardömet i det gamla Österrike

   Besläktade ord: ärkehertiginna

Översättningar

prins av det habsburgska kejsardömet i det gamla Österrike

• engelska: archduke ^(en)
• finska: arkkiherttua ^(fi)
• franska: archiduc ^(fr) m
• isländska: erkihertogi m
• italienska: arciduca ^(it) m
• polska: arcyksiążę ^(pl) m
• ryska: эрцге́рцог ^(ru) m (ertsgértsog)
• spanska: archiduque ^(es) m
• tjeckiska: arcivévoda ^(cs) m
• turkiska: arşidük ^(tr)
• tyska: Erzherzog ^(de) m
• ungerska: főherceg ^(hu)