Svenska redigera

Förled redigera

ärke-

  1. (om kyrka eller aristokrati) den störste, den främste, den högste
    Sammansättningar: ärkebiskop, ärkebiskoplig, ärkebiskopsdöme, ärkehertig
  2. (prefix med förstärkande och nedsättande betydelse)
    Sammansättningar: ärkebov, ärkefiende, ärkekommunist, ärkenöt, ärkerival
    Synonymer: (närmast: ultra-, övriga: se Appendix:Förstärkande)

Sammansättningar redigera

Översättningar redigera