vetturin

Svenska

Substantiv

Böjningar av vetturin	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	vetturin	vetturinen	vetturiner	vetturinerna
Genitiv	vetturins	vetturinens	vetturiners	vetturinernas

vetturin

1. hyrkusk

   1888: Drabanten, Carl Fredrik Ridderstad:

   Vagnen, hvari Louise anländt, hade stannat på något afstånd från Virgilii graf. Kusken eller vetturinen var allt för mycket upptagen af sina hästar för att i tid kunna komma Louise till hjelp.

   Etymologi: Av latinska vectura ’skjuts, transport’ via italienska vetturino.