vante

Svenska

Substantiv

Böjningar av vante	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	vante	vanten	vantar	vantarna
Genitiv	vantes	vantens	vantars	vantarnas

två vantar

vante

1. klädesplagg som bärs på händerna

   Vilka fina röda vantar du har!

   Kan jag få låna dina vantar?

   Åh nej, jag har tappat bort en av vantarna jag köpte igår!

   Kan den här vanten vara din?

   Etymologi: Av fornsvenska vanter, vatter.

   Sammansättningar: babyvante, bälgvante, fingervante, grillvante, påsavante, torgvante, tumvante, vantfinger

Översättningar

klädesplagg för hand

• bokmål: vante ^(no) m
• danska: vante ^(da) u
• engelska: glove ^(en)
• italienska: guanto ^(it) m
• nederländska: want ^(nl) m
• nordsamiska: fáhcca
• polska: rękawiczka ^(pl) f
• ryska: перчатка ^(ru) f, варежка ^(ru) f, рукавица ^(ru) f
• tyska: Handschuh ^(de) m, Fäustling ^(de) m

Se även

• handske