Se även Valborg.

Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av valborg 
utrum Singular
Nominativ valborg
Genitiv valborgs

valborg (oböjligt)

  1. (vardagligt) valborgsmässoafton
    Var ska ni fira valborg?
    Etymologi: Belagt sedan ca 1720. Från äldre tyska Walburg, namn på helgon bördigt från Eng­land (700-talet).
    Sammansättningar: valborgseldar, valborgssånger

Översättningar redigera