vågmästare

Svenska

Substantiv

Böjningar av vågmästare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	vågmästare	vågmästaren	vågmästare	vågmästarna
Genitiv	vågmästares	vågmästarens	vågmästares	vågmästarnas

vågmästare u

1. (yrken, ålderdomligt) föreståndare för en offentlig våg

   Etymologi: Sedan 1500-talet

2. (bildligt, politik) den som avgör vartåt vågen ska tippa

   Etymologi: Sedan 1920-talet

   Sammansättningar: vågmästarroll, vågmästarstat

Översättningar

föreståndare för en offentlig våg

• tyska: Waagemeister m, Waagemann m

den som avgör vartåt vågen ska tippa