Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av välmåga  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ välmåga välmågan
Genitiv välmågas välmågans

välmåga

  1. god hälsa, välbefinnande
    1905 (3 jun): Den förtjusande mannens yrke (Vernamoposten):
    Enkekanslirådinnan Efverlo och hennes enfödda, tjugoåttaåriga dotter Celestine hade råkat i sin innehafvande, mera märkbara välmåga först efter familjefadrens frånfälle och genom ett bättre arf efter äldre, ogift slägting på kanslirådinnans sida.
    Vanliga konstruktioner: högönsklig välmåga

Översättningar redigera