välmåga

Svenska

Substantiv

Böjningar av välmåga	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	välmåga	välmågan
Genitiv	välmågas	välmågans

välmåga

1. god hälsa, välbefinnande

   1905 (3 jun): Den förtjusande mannens yrke (Vernamoposten):

   Enkekanslirådinnan Efverlo och hennes enfödda, tjugoåttaåriga dotter Celestine hade råkat i sin innehafvande, mera märkbara välmåga först efter familjefadrens frånfälle och genom ett bättre arf efter äldre, ogift slägting på kanslirådinnans sida.

   Vanliga konstruktioner: högönsklig välmåga

Översättningar

god hälsa, välbefinnande

• bokmål: velgående
• polska: zdrowie ^(pl) n, dobre samopoczucie n