Svenska

redigera

Adjektiv

redigera
Böjningar av vällustig  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum vällustig
Neutrum vällustigt
Bestämd
singular
Maskulinum vällustige
Alla vällustiga
Plural vällustiga
  Predikativt
Singular Utrum vällustig
Neutrum vällustigt
Plural vällustiga
Kompareras inte.
Adverbavledning

vällustig

  1. som ger vällust, njutbar
    En och annan kinesisk bijou, en brons eller en porslinsvas med craquelure av vällustig art.
    Assim lyfte dolken och häpnade över att känna en vällustig blodtörst.
    1882: Gamla Stockholm:
    Der är Kristina, den makalösa qvinnan, som grämer sig öfver härjningen af sin gunstlings makalösa slott, detta slott, der hon mången gång ökat glansen af hans ståtliga banketter och förstulet bortjollrat tiden mången vällustig herdestund.
  2. som hänger sig åt vällust, njutningslysten
    Han var vällustig och älskade vackra fruntimmer; var tapper, vältalig och älskade prakt.
    Gjörwell kallar på sin tids språk den store bildhuggaren »denne vällustige och välgörande artist» och räknar honom bland »herrar med digra magar».
 
Se även tesaurus: Okyskhet, Åtrå, Skönhet, Behag, Välbefinnande, Känsla, Slöseri, Njutning

Översättningar

redigera