utredare

Svenska

Substantiv

Böjningar av utredare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	utredare	utredaren, vard. utredarn	utredare	utredarna
Genitiv	utredares	utredarens, vard. utredarns	utredares	utredarnas

utredare

1. person som utreder något (till exempel ett brott eller en samhällsfråga med betydelse för politiska beslut)

Översättningar

Översättningar

• engelska: investigator ^(en)
• finska: selvittäjä ^(fi)
• nederländska: onderzoeker ^(nl) m
• tyska: Ermittler ^(de) m