Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av utdräkt  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ utdräkt utdräkten utdräkter utdräkterna
Genitiv utdräkts utdräktens utdräkters utdräkternas

utdräkt u

  1. det att något drar ut (på tiden), försening, fördröjning
    Man stötte på (gick på grund) ej långt från Drottningholm, som gjorde ungefär en timmas utdräkt, och vinden var särdeles knapp.
    Synonymer: tidsutdräkt
    Se även tesaurus: Tråkighet, Senhet, Långvarighet