tut

Svenska

Interjektion

tut

1. (onomatopoesi) ljudhärmande uttryck för läte av pressad luft från ett signalhorn, en vissla, tuta eller liknande

   Tut tut! Här kommer jag med min nya bil!

   Besläktade ord: tuta

Översättningar

ljudhärmande uttryck

• engelska: toot ^(en), honk ^(en)

Substantiv

Böjningar av tut	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tut	tutet	tut	tuten
Genitiv	tuts	tutets	tuts	tutens

tut

1. lätet från signalhorn, vissla, tuta, trumpet eller liknande instrument varifrån ljud uppstår genom pressad luft

Översättningar

lätet från signalhorn

• engelska: toot ^(en), honk ^(en)
• kurdiska: totîk ^(ku) m

Engelska

Interjektion

tut

• uttal: tʌt

1. aja baja

   Tut tut! Why is he so late?

   Aja baja! Varför är han så sen?

Franska

Verb

tut

1. böjningsform av taire