Svenska redigera

Interjektion redigera

tusan

  1. en mild svordom
    Vanliga konstruktioner: tusan, tusan också, fy tusan
    Fraser: sju tusan
    1891: Gösta Berlings saga, Selma Lagerlöf:
     »Tusan så rolig tillställning!» utbrast Sintram och gnuggade händerna.
    Etymologi: Av tusen.

Översättningar redigera

Substantiv redigera

tusan (oböjligt)

  1. (endast i uttryck) ett kraftord
    1879: Svart på hvitt: berättelser. 3, Frans Hedberg:
    "Det var tusan till otur jag har!" svor unga Pipelin som oupphörligt förlorade på knektspelet med bokhållaren [...]
    Synonymer: katten, hundan, (kraftigare uttryck: fan, helvete)
    Fraser: för tusan, (det) vete tusan, ge tusan i något, ge sig tusan på något, tacka tusan för något