tumör

Svenska

Substantiv

Böjningar av tumör	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tumör	tumören	tumörer	tumörerna
Genitiv	tumörs	tumörens	tumörers	tumörernas

tumör

• uttal: tɵmˈœːr

1. (medicin) (oftast ett stycke solid) vävnad som uppkommit genom oändamålsenlig, okontrollerad celldelning (efter att en cell råkat ut för genetisk eller epigenetisk skada); en tumör vars celler inte har förmåga att sprida sig till andra ställen i kroppen och där bilda nya tumörer säges vara godartad (benign), medan en tumör med sådan förmåga säges vara elakartad (malign)

   Synonymer: neoplasm, svulst

   Etymologi: Ytterst från latinska tumere (svälla), till franska tumeur med samma betydelse.

   Besläktade ord: tumme, tumult

Översättningar

Översättningar

• engelska:
  • amerikansk engelska: tumor ^(en)
  • brittisk engelska: tumour ^(en)
• finska: kasvain ^(fi)
• franska: tumeur ^(fr) f
• isländska: æxli n
• polska: guz ^(pl) m
• spanska: tumor ^(es)
• tyska: Tumor ^(de) m, Geschwulst ^(de) n