Svenska

redigera
Böjningar av trippa  Aktiv Passiv
Infinitiv trippa trippas
Presens trippar trippas
Preteritum trippade trippades
Supinum trippat trippats
Imperativ trippa
Particip
Presens trippande, trippandes
Perfekt   (trippad)?

trippa

  1. (på tå) med små, lätta steg, ofta i fråga om dans
    Under bilen trippar en måsunge.
    1924: Liljecronas hem, Selma Lagerlöf:
    Han tog henne vid handen, och med upplyftade armar trippade de på tå ett stycke framåt, så kastade de om och trippade tillbaka.
    2011: Mannen med oxhjärtat, Inger Frimansson:
    En rad nakendansöser trippade fram över scenen med silverglittrande plymer i solfjäderform bakom huvudet och små silverhjärtan istället för trosor.
    Fraser: (partikelverb) trippa fram, trippa förbi, trippa omkring
  2. låta av trippande (1) steg
    1896: Vägen till lifvet, Ola Hansson:
    Det trippar utanför i gången, dörren springer plötsligt upp med en smäll, och barnen rulta in, trenne stycken, tripp trapp trull, alla tre lika som tre bär, knubbiga, blondhåriga och rödkindade.
  3. (slang) komma in i ett hallucinerande narkotikarus; befinna sig i ett sådant tillstånd
    2010: Nomaderna, Carl-Johan Vallgren:
    – Måste trippa, måste trippa, flåsade han. Vilka höjder jag kommer nå, med den här kvällen bakom mej.
 
Besläktade ord: tripp, trippig
Sammansättningar: trippsteg

Översättningar

redigera