trög

Se även Trog.

Svenska

Adjektiv

Böjningar av trög		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	trög	trögare
	Neutrum	trögt
Bestämd singular	Maskulinum	tröge		trögaste
	Alla	tröga
Plural		tröga
		Predikativt
Singular	Utrum	trög	trögare	trögast
	Neutrum	trögt
Plural		tröga
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning		(trögt)?

trög

1. (fysik) som besitter den vanliga egenskapen hos materia i ett icke-accelererande referenssystem att accelerera om och endast om en resulterande kraft verkar på föremålet; som lyder Newtons första lag

   All materia är trög.

   Fraser: trög massa

2. svår att få i rörelse; som har hög friktion mot något

   Knuten var trög att dra ut.

   Fraser: gå trögt

3. (vardagligt, lätt nedsättande, kort för trögfattad) som tänker långsamt eller dåligt; ointelligent

   Hanna verkade lite trög.

   Antonymer: intelligent, snabbtänkt

Besläktade ord: tröghet

Sammansättningar: tanketrög, trögdjur, trögfattad, trögflytande, trögsint, trögsmält, trögstartad, trögsåld, trögtänkt

Översättningar

fysik

• engelska: inert ^(en)
• latin: iners
• polska: bezwładny ^(pl)
• tyska: träge ^(de)
• älvdalska: trå

svår att få i rörelse

• finska: jäykkä ^(fi), kankea ^(fi), väkinäinen ^(fi), verkkainen ^(fi), veltto ^(fi)
• isländska: dræmur
• tyska: träge ^(de), schwerfällig ^(de), stockend ^(de), schleppend ^(de)

ointelligent

• engelska: slow ^(en)
• finska: hidasälyinen ^(fi), hidasjärkinen ^(fi)
• portugisiska: ignorante ^(pt), burro ^(pt)
• ryska: ленивый ^(ru)