totalvägra
Svenska
redigeraVerb
redigeraBöjningar av totalvägra | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | totalvägra | totalvägras |
Presens | totalvägrar | totalvägras |
Preteritum | totalvägrade | totalvägrades |
Supinum | totalvägrat | totalvägrats |
Imperativ | totalvägra | – |
Particip | ||
Presens | totalvägrande, totalvägrandes | |
Perfekt | – | |
- uttal: tota`lvägra
- (militärt, ålderdomligt) vägra göra någon form av värnplikt, även om den är vapenfri
- Han tänker totalvägra värnpliktstjänstgöring.
- Etymologi: Belagt sedan 1970.[1]
- Besläktade ord: totalvägran, totalvägrare
- mycket tydligt vägra, ofta på ett sätt som leder till omständlighet
- Min yngsta dotter totalvägrade ta på sig överdragsbyxorna trots att det var minusgrader ute.
- Min häst totalvägrar äta. Jag tror att hon kan vara sjuk.
Källor
redigera- ↑ Svensk ordbok: "totalvägra"