Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av tork  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tork torken torkar torkarna
Genitiv torks torkens torkars torkarnas

tork

  1. anordning för påskyndad avdunstning av vatten
    Vi hyrde en tork för att snabbare kunna bygga vidare på huset.
    Etymologi: Sedan 1828.
    Sammansättningar: byggtork, hårtork, hötork, slamtork, soltork, spannmålstork, sädestork, torkfläkt, torkställning, trätork, ulltork, vacuumtork, varmluftstork, virkestork, ångtork
  2. avdunstning så att något befrias från vatten
    Han hängde byxorna på tork på torkstrecket.
    Vanliga konstruktioner: hänga (ut) något på tork, något hänger på tork, något ligger till tork
    Etymologi: Sedan 1735.
    Sammansättningar: långtork, torkanläggning, torkdrabbad, torkfläkt, torkhandduk, torkhus, torkhuv, torklada, torklina, torkmedel, torkperiod, torkrum, torkskåp, torkspricka, torkstreck, torkställ, torkställning, torktorn, torktumla, torktumlare, torktålig, torkugn, torkvind, torkvinda, torkväder
    Synonymer: torkning
  3. (slang, i bestämd form) behandlingshem för alkoholmissbrukare, avvänjningsanstalt
 
Besläktade ord: torka, torkande, torkare, torkeri, torkning, torr, torrt

Översättningar

redigera