tocken
Svenska redigera
Pronomen redigera
| Böjningar av tocken | Positiv | |
|---|---|---|
| Attributivt | ||
| Obestämd singular |
Utrum | tocken |
| Neutrum | tocket | |
| Bestämd singular |
Maskulinum | – |
| Alla | tockna | |
| Plural | tockna | |
| Predikativt | ||
| Singular | Utrum | tocken |
| Neutrum | tocket | |
| Plural | tockna | |
| Kompareras inte. | ||
| Adverbavledning | (tocket)? | |
tocken
- (dialektalt) sådan, på så vis, så, sådan där
- 1838: Kapellet, Carl Jonas Love Almqvist:
- I fall, jag tänkte bara, om herr pastorn icke skulle försmå en fattig klockargubbe – så har jag en enkel – mycket enkel middag att bjuda på, tocken som fattigt och sämre folk kan ha.
- I fall, jag tänkte bara, om herr pastorn icke skulle försmå en fattig klockargubbe – så har jag en enkel – mycket enkel middag att bjuda på, tocken som fattigt och sämre folk kan ha.
- 1928: Anna Svärd, Selma Lagerlöf:
- – Vad i hela väla ska en kunna bju’ en tocken storkarl?
- – Vad i hela väla ska en kunna bju’ en tocken storkarl?
- 1976: Prästungen, Göran Tunström:
- Å te ett tocket land kan di föll int var så noga mä hocker di tar ut.
- Å te ett tocket land kan di föll int var så noga mä hocker di tar ut.
- 1838: Kapellet, Carl Jonas Love Almqvist:
- Etymologi: Av fornsvenska þōlīkin (”dylik”) bildat ur þōlīker. Jämför þȳlīker (”dylik”).
- Varianter: tåcken
Substantiv redigera
tocken
- böjningsform av tocke