tinne

Svenska

Substantiv

Böjningar av tinne	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tinne	tinnen	tinnar	tinnarna
Genitiv	tinnes	tinnens	tinnars	tinnarnas

tinne

1. spets, topp
2. fyrkantig upphöjning på murverk

   Synonymer: murtinne

Etymologi: Av fornsvenska tinde, tinne, av urgermanskt ursprung. Slutligt till urindoeuropeiska *h₃dónt- (”tand”).

Översättningar

spets, topp

• bokmål: tind m

fyrkantig upphöjning på murverk

• bokmål: murtind m
• tyska: Zinne ^(de) f