telefonlur

Svenska

Substantiv

Böjningar av telefonlur	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	telefonlur	telefonluren	telefonlurar	telefonlurarna
Genitiv	telefonlurs	telefonlurens	telefonlurars	telefonlurarnas

beige telefon med svart telefonlur

barn håller i telefonlur

telefonlur

1. del av traditionell telefon vilken utgörs av ett handtag med högtalare i ena änden (som man håller mot örat) och mikrofon i andra änden (som man håller nära munnen) och som med en sladd är ansluten till resten av telefonapparaten

   Johanna stod i hallen med telefonluren i handen.

   Jag snodde telefonluren från Johanna.

   Användning: På en traditionell telefon sitter luren i en hållare – en så kallad klyka – när telefonen inte används. Ett telefonsamtal avslutas när luren sätts tillbaka på denna hållare.

   Vanliga konstruktioner: lyfta (telefon)luren ’förbereda/besvara ett telefonsamtal’, lägga på (telefon)luren ’avsluta pågående samtal’, lägga av (telefon)luren ’låta luren ligga vid sidan av telefonen utan pågående samtal för att blockera ingående samtal’

   Lyft telefonluren, slå numret och berätta lugn och sansat vad som hänt.

   Bertil, lägg på telefonluren!

   Jag prövade att lyfta på telefonluren men fick ingen ton.

   När jag frågade var han fått pengarna ifrån slängde han på telefonluren.

   Hon brukar lägga av telefonluren medan hon duschar. Försök ringa henne om en timme igen.

   Synonymer: lur (om betydelsen framgår av sammanhanget)

   2005 (20 sep): Ringholm-inspelning kan vara olaglig (SvD):

   När Bosse Ringholm trodde att telefonluren lagts på fortsatte tv-kanalen att banda.

Översättningar

del av traditionell telefon vilken utgörs av ett handtag med högtalare i ena änden (som man håller mot örat) och mikrofon i andra änden (som man håller nära munnen) och som med en sladd är ansluten till resten av telefonapparaten

• engelska: handset ^(en)
• finska: kuuloke ^(fi), luuri ^(fi)
• tjeckiska: sluchátko ^(cs)
• tyska: Hörer ^(de) m, Telefonhörer ^(de) m