substantiv på svenska: verbform i andra språk än svenska

SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av supinum  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ supinum supinumet supinum supinumen
Genitiv supinums supinumets supinums supinumens

supinum

  1. (lingvistik) verbform som i svenska språket i kombination med böjningar av ha bildar perfekt och pluskvamperfekt
    I meningen "Hunden sägs ha jagat älgen in i skogen" är jagat aktiv form av supinum.
    I meningen "Älgen sägs ha jagats in i skogen av hunden" är jagats passiv form av supinum.
    Diverse: I många språk andra än svenska används samma beteckning för det som i svenskan är antingen particip eller supinum.

ÖversättningarRedigera