straffläggning

Svenska

Substantiv

Böjningar av straffläggning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	straffläggning	straffläggningen	straffläggningar	straffläggningarna
Genitiv	straffläggnings	straffläggningens	straffläggningars	straffläggningarnas

straffläggning

1. (sport) när en match avgörs av att bägge lagen lägger varsina straffar tills ett av lagen leder och därav vinner matchen; kommer oftast av att matchen avslutas oavgjort och måste av diverse anlendningar avgöras

Översättningar

när en match avgörs av att bägge lagen lägger varsina straffar tills ett av lagen leder och därav vinner matchen

• engelska: penalty shootout ^(en)