strängaspel

Svenska

Substantiv

Böjningar av strängaspel	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	strängaspel	strängaspelet	strängaspel	strängaspelen
Genitiv	strängaspels	strängaspelets	strängaspels	strängaspelens

strängaspel

1. (ålderdomligt) musik från stränginstrument

   1904 (23 okt): Höst. (Västra Dagbladet, Skaraborgsposten):

   I sinnets tankar fara höstens kulna ilar med sin stormkrafts kallblå fingrar öfver hjärtats strängaspel.

2. (ålderdomligt, allmänt) stränginstrument

   1779 (23 sep): Historisk och Philosophisk Afhandling, om Dansen. (Stockholmsposten):

   Ja sjelfwa den stora Konung David, denna Regent efter Guds sinne, dansade med allo makt för Herranom, under Musik af allehanda strängaspel af granträ, trummor, bjällror x. wid det tillfälle, då herrans Ark fördes upp i Davids Stad.

   Vanliga konstruktioner: Slå/spela på strängaspel

Besläktade ord: strängaspelare

Översättningar

musik från stränginstrument

• tyska: Saitenspiel ^(de) n

stränginstrument

• tyska: Saitenspiel ^(de) n