stormögd
Svenska redigera
Adjektiv redigera
| Böjningar av stormögd | Positiv | |
|---|---|---|
| Attributivt | ||
| Obestämd singular |
Utrum | stormögd |
| Neutrum | stormögt | |
| Bestämd singular |
Maskulinum | stormögde |
| Alla | stormögda | |
| Plural | stormögda | |
| Predikativt | ||
| Singular | Utrum | stormögd |
| Neutrum | stormögt | |
| Plural | stormögda | |
| Kompareras med mer och mest. | ||
| Adverbavledning | (stormögt)? | |
- (poetiskt) vars blick har den krossande kraften av en storm
- 1887: Fädernas gudasaga, Viktor Rydberg:
- Den, som är stormögd, kan, när han riktar vredgad blick på någonting, urladda ur ögonen en förstörande kraft; men är urladdningen gjord, dröjer det en tid, innan hans ögon återfå tillräckligt ämne därtill.
- Den, som är stormögd, kan, när han riktar vredgad blick på någonting, urladda ur ögonen en förstörande kraft; men är urladdningen gjord, dröjer det en tid, innan hans ögon återfå tillräckligt ämne därtill.
- 1991: Vem är vem i nordisk mytologi, Åke Hultkrantz:
- Hymer: Jätte i yttersta Norden som är farlig och "stormögd": den våldsamma kraften från hans ögon kan krossa massiva pelare.
- Hymer: Jätte i yttersta Norden som är farlig och "stormögd": den våldsamma kraften från hans ögon kan krossa massiva pelare.
- Se även: stormöga
- 1887: Fädernas gudasaga, Viktor Rydberg: