Svenska

redigera

Adjektiv

redigera
Böjningar av stormögd  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum stormögd
Neutrum stormögt
Bestämd
singular
Maskulinum stormögde
Alla stormögda
Plural stormögda
  Predikativt
Singular Utrum stormögd
Neutrum stormögt
Plural stormögda
Kompareras med mer och mest.
Adverbavledning (stormögt)?

stormögd

  1. (poetiskt) vars blick har den krossande kraften av en storm
    1887: Fädernas gudasaga, Viktor Rydberg:
    Den, som är stormögd, kan, när han riktar vredgad blick på någonting, urladda ur ögonen en förstörande kraft; men är urladdningen gjord, dröjer det en tid, innan hans ögon återfå tillräckligt ämne därtill.
    1991: Vem är vem i nordisk mytologi, Åke Hultkrantz:
    Hymer: Jätte i yttersta Norden som är farlig och "stormögd": den våldsamma kraften från hans ögon kan krossa massiva pelare.
    Se även: stormöga