Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av stavrim  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ stavrim stavrimmet stavrim stavrimmen
Genitiv stavrims stavrimmets stavrims stavrimmens

stavrim

  1. det förhållande att flera ord börjar på liknande sätt, med samma bokstav
    Synonymer: allitteration
    Etymologi: Sammansatt av stav (som i bokstav, runor, förstabokstaven i ordet) och rim (som i verskonsten).
    Användning: Den fornnordiska diktningen hade särskilda regler för stavrim, som beskrivs i detalj i tredje avdelningen av Snorres Edda. Alla vokaler ansågs stavrimma med varandra, medan st- och sk- ansågs vara olika.
    Besläktade ord: stavrimma, stavrimmande

Översättningar

redigera