Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av starbrak  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ starbrak starbraket starbrak starbraken
Genitiv starbraks starbrakets starbraks starbrakens

starbrak

  1. (ålderdomligt) solstånd (sommarsolstånd eller vintersolstånd); (allmännare) ett brott eller en brytpunkt i tiden för en förändring
    I forntiden firades vintersolståndet i form av helgen Midvinterblot, Jolnirfest eller Starbrak.
    I en eko- och ateljéby Skärkäll byggde Lars Vilks den väldiga, provocerande träkonstruktionen "Starbrak", som efter några år blåste ner under en storm och resterna eldades upp. [1]
    Etymologi: Ledet star eller stad har betydelsen ’stående, stånd’; formen star återgår möjligen på en äldre genitivform stadhar. Ledet brak är besläktat med ord som bräck (’brott, bristning’) (jfr engelskans break), brott och bryt(punkt). Jämför även med det äldre ordet dagbräckning (’gryning’). [2]

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. r.e (reflektion.erfarenhet), "Får i konsten", läst 15-12-22
  2. Institutet för språk och folkminnen, "Vintersolståndet", läst 15-12-20