vintersolstånd

Svenska

Substantiv

Böjningar av vintersolstånd	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	vintersolstånd	vintersolståndet	vintersolstånd	vintersolstånden
Genitiv	vintersolstånds	vintersolståndets	vintersolstånds	vintersolståndens

vintersolstånd

1. (astronomi, meteorologi) tidpunkt på året då solen har sin lägsta middagshöjd, vilket inträffar den 21–23 december på norra halvklotet och 20–23 juni på södra halvklotet

   Antonymer: sommarsolstånd

Översättningar

tidpunkt på året då solen har sin lägsta middagshöjd

• bokmål: vintersolverv n
• danska: vintersolhverv ^(da) n
• engelska: winter solstice ^(en)
• franska: solstice d'hiver ^(fr) m
• japanska: 冬至 ^(ja) (touji)
• spanska: solsticio de invierno m
• tyska: Wintersonnenwende ^(de) f