stallknekt

Svenska

Substantiv

Böjningar av stallknekt	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stallknekt	stallknekten	stallknektar	stallknektarna
Genitiv	stallknekts	stallknektens	stallknektars	stallknektarnas

stallknekt u

1. man som sköter om eller hjälper till med skötseln av stallets hästar

   1930: Mitt liv som upptäcktsresande, Över Elburs berg till Teheran., Sven Hedin:

   Jag lovade stallknekten två kran om han gav oss de yppersta hästar han hade och ögonblickligen spände dem för tarantassen.

   Synonymer: stalldräng, stallsven