Konjugation för spuken 

Hjälpverb: haben

Infinitiv spuken
Presensparticip spukend
Perfektparticip gespukt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich spuke  du spukst  er, sie, es spukt 
Plural wir spuken  ihr spukt  sie spuken 
Preteritum Singular ich spukte  du spuktest  er, sie, es spukte 
Plural wir spukten  ihr spuktet  sie spukten 
Imperativ
Singular - spuke ! -
Plural - spukt ! spuken Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich spuke  du spukest  er, sie, es spuke 
Plural wir spuken  ihr spuket  sie spuken 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich spukte  du spuktest  er, sie, es spukte 
Plural wir spukten  ihr spuktet  sie spukten 

spuken

  1. spöka
    Besläktade ord: Spuk