Se även språka.

Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av spraka  Aktiv Passiv
Infinitiv spraka sprakas
Presens sprakar sprakas
Preteritum sprakade sprakades
Supinum sprakat sprakats
Imperativ spraka
Particip
Presens sprakande, sprakandes
Perfekt

spraka

  1. ge ifrån sig tätt upprepade, smällande eller knäppande ljud (t.ex. om eld, elektricitet)
    Synonymer: knastra, knattra, knaka, fräsa
  2. gnistra, blixtra
  3. lysa (mycket) bjärt, färggrant
 
Etymologi: Av ljudhärmande ursprung, belagt i svenskan sedan cirka 1430 som fornsvenska spraka.[1]

Översättningar redigera

Källor redigera

  1. Svensk ordbok: "spraka"